En kull valpar?

Som avelsråd får jag ibland frågan - Hur gör jag om jag vill ha en kull valpar på min tik? Det är inte en fråga som är enkel att svara på. Att föda upp hundar är förenat med stort ansvar. Ansvar för den egna tiken, för valparna och för valpköparna.

Det som alltid är betydelsefullt är kunskap. Dels kunskap genom förvärvad genom egen erfarenhet, genom att lära av erfarna uppfödare och dels kunskap genom kurser och böcker. Bägge delarna är nödvändiga.

Och vilken kunskap handlar det då om? Jo, dels rent handfast kunskap om hur en parning går till, hur en valpning kan gå till (den ena valpningen är dock sällan den andra lik), hur valpar ska födas upp, avvänjas, avmaskas, socialiseras mm mm. Dels kunskap om den egna tiken, dess exteriöra och mentala för- och nackdelar, härstamning, tilltänkta avelshanars för och nackdelar, härstamning mm mm. Genom mesta möjliga kunskap om hundar längre bak i stamtavlan, om hanens och tikens syskon och om ev tidigare avkommor för att om möjligt eliminera obehagliga överraskningar.

Dessutom är det viktigt att kunna förmedla kunskap till blivande valpköpare om valpens skötsel, rasens lynne, uppfostran, utfodring och mycket annat som valpköpare frågar om. Svenska Kennelklubben, SKK, har givit ut en serie mycket informativa och bra böcker som bör ingå i varje uppfödares bibliotek. De ingår i serien Hunduppfödaren och titlarna är Anatomi, Juridik, Uppfödarboken, Beteendeboken, Avelsboken och Valpningsboken. SKK ordnar även studiecirklar runt dessa böcker, på olika håll i landet.

Sedan kommer vi till nästa steg - Ska just min tik verkligen få valpar? Kan hon tillföra rasen som helhet något positivt, är hon en god representant för rasen, mentalt och exteriört? Ett viktigt steg i prossesen är att ställa ut tiken på någon eller några officiella utställningar eller på SYTS egen utställning. Då får man en skriftlig kritik på hunden, med en beskrivning av för- och nackdelar. Genom att delta några gånger brukar man få en god bild av den egna hunden.

Sedan kommer nästa steg - har jag tid? Tiken behöver lugn och ro och trygghet såväl under dräktigheten som under och efter valpningen.Det tar mycket tid i anspråk både med tiken och så småningom med valparna. Roligt men tidskrävande.

Och - har jag råd? Om det vill sig illa, kan det bli nödvändigt att förlösa tiken med kejsarsnitt och veterinärkostnaderna kan bli mycket höga. Om det finns någon veterinär inom rimliga avstånd och vid den tiden på dygnet då många tikar envisas med att föda, nämligen nattetid. Kanske tiken och ägaren mår bättre utan en valpkull, utan de risker och de påfrestningar som det trots allt kan innebära. Och tiken kanske inte är tillräckligt bra för att gå i avel med det ansvar detta innebär för uppfödaren.

Detta var bara en liten sammanfattning av några aspekter inför en eventuell valpkull, det finns säkert tusen och åter tusen saker att fundera på och resonera över, men minns att alla uppfödare började med sin första valpkull en gång. Att ha en mentor att fråga och att stötta sig på är nog bland det allra viktigaste, en erfaren uppfödare med god kunskap och som är lugn när det gäller.

 
Anita Skoglund - SYTS